Ordet står i flere runeindskrifter og blev tolket som "folk"

og man henviste til det gotiske ord

 I ordförteckning af Västergötlands Runinskrifter granskede og tolkede av Hugo Jungner och Elisabeth Svärdström står på side 495:

Klar kan man erkende, at der er forskel på skrivevis af ordet, som står i runeindskrifterne og ordet man henviser til i bogen Västergötlands Runinskrifter.

Tolkningerne kan ikke være rigtig, når man henviser til det forkerte ord.

 

Biskop Ulfila skrev Biblen i det gotiske sprog.

                                        Ordet ÞIUÞ betyder "god".

I den gotiske fadervor står ordet ÞIUÞINASSUS, som betyder Guds himmerige

                   I runeindskrifterne brugtes ordet ÞIUÞ med betydning "Gud".

                                            >>Gud er god<<                

ÞIUÞ står på Vg 244 Hemsjö døbsfonden: Der er brugt binderuner:

ALAR SIALAR HÆR DOPAZS-------------------------------alle sjæle døbes her

I ÞIUÞ FØRI MIK SKAL-----------------------------------------til Gud føre mig, skålen 

Den gamle tolkning lyder således:

Alle själar här döpas in i församlingen genom mig, skålen

Ikke kun at ÞIUÞ blev tolket som forsamlingen, også FØRI blev tolket som genom.

Sådan tolkning  har ikke noget at gøre med et sober arbejde.

ÞIUÞ betyder Gud

FØRI betyder føre 

 

På Sö 91 Tido-gärde-stenen står:

ÞUÞ HIALBI SALU ÞIRI--------------------------------------Gud hjælpe deres sjæle

Dette ÞUÞ er en ristefejl, men det er ikke runen G som er forkert, der mangler runen I i ÞIUÞ.

 

I mange runeindskrifter er brugt ordet ÞIUÞ som forled eller efterled af navne.

Vg 179 Kölaby-stenen: Þ(i)UÞULFS SUN  = Gudulvs søn

Vg 170 Blidsbergs-stenen: Þ(I)UÞULFR = Gudulv

Vg 122 Barne-Åsaka-stenen: ÞIUÞ = Gud

U 322 Stensta-stenen: ÞIUÞBURG = Gudborg

Gs 11 Järvsta-stenen: ÞIUÞKIR = Gudger   

Sö 111, Stenkvista- og Gs 11 Järvsta-stenen: ÞIUÞMUNT = Gudmund

Ög 93 Haddestad: ÞiuÞreiÞr = Gudreid

Ög Hov14;22 Hovs kyrka-gravhellen: ÞIUÞSTIN = Gudsten

Ög Hov15;22 Hovs kyrka gravhellen: ÞiuÞs(tein) = Gudsten

Ög ATA6576/62A Dagsbergs kyrka: Þiu(Þ) = Gud

DR 221 Vordingborg- og DR 239 Gørlev-stenen: ÞIAUÞUI = Gudvi

G 34 Näs kyrka: Þiaudui = Gudvi

G 35 Grötlingbo kyrka: BotiauÞu

G 3 Sundre kyrka: HaldiiauÞ 

I Gotlands runinskrifter (1962), side 7, står følgende bemærkning:

Kvinnonamnet HaldiauÞ, äldre HallÞiauÞ  (fsv. *Hall-ÞiuÞ, isl. * HallÞioÞ), 

 

Efterledet ui = vi

DR 41/ SJy 10 Lille Jellingstenen: Þurui =Thorvi

DR 42/ SJy 11 Store Jellingstenen: Þourui = Thorvi

Erik Brate skrev 1911 om navnet ÞiuÞreiÞr følgende bemærkning:

>Namnet ÞiuÞreiÞr är av språkhistoriskr intresse.

Då senare leden är -(h)eidr, såsom i Ragn-(h)eidr, måste ÞiuÞr- utgöra namnets första led och dess slutande -r synes blott kunna förklaras som lämning av en os-stam,  antagligen samhörig med got. ÞiuÞ n. det goda, pl. gods.

 

Erik Brate henviser til det gotiske ord ÞiuÞ, som er korrekt,

Samtidig udtaler han en stor fejl.

Ordet ÞiuÞ står ikke sammen i andre ordforbindelser med et r eller R. Derfor er hans bemærkning vedr. ÞiuÞr og den tilføjelse af et h ved eiÞr til ÞiuÞrheidr grammatisk forkert. 

ÞiuÞ-reidr er den korrekte deling af navnet. 

Ordet reiÞr er beslægtet med ordet reid fra "hon kom ok reid varga"

(sml: DR 284 - Sk 56 Hunnestad 3)

 

Der findes flere navne med KUÞ = Gud i første led.

Öl 170 KUÞLAUK = Gudløg 

Sm 61 KUÞUAR = Gudvar 

U 890 KUÞUI = Gudvi 

Ög 239 KUÞLUG = Gudløg

Ög 17 KUÞULFR = Gudulv 

DR 371 KUÞMUND = Gudmund

Öl 50 KUÞMUNTR = Gudmund

Sö 244 KUÞBIARN = Gudbjørn

U 1020 KUÞFASTR =Gudfast